Ytterliggare en besvikelse

Jag var in på specialistmödravården igår för att prata igenom ett kejsarsnitt (trodde jag). Men icke, vi pratade(läkaren, jag och Pontus) i ca 5 minuter om min tidigare förlossning med Emma och att de hade blivit ett vändningsförsök då. Helt plötsligt säger läkaren " Hur står du till ett vändningsförsök idag?" Vill du göra ett ultraljud?, jag tycker att vi gör ett!" Så jag traskar vackert med och gör ett UL. Där läkaren säger, "men de här ser ju jätte bra ut, efter hon konstaterat hur bebis, livmoder och moderkakan ligger. "De är ju jätte bra för bebisen om den kan födas vaginalt" "tänk att få uppleva en vanlig förlossning, de är jätte häftig upplevelse" Så här maler läkaren på och sedan är jag fast. Vi ska göra ett vändningsförsök, trots min rädsla efter förra gången. För jag vill ju egentligen ha en vanlig förlossning.

Vi blir skickade till BB, här fick vi vänta hur länge som helst. CTG i över timmen, ytterliggare väntan på läkare m.m. Tillslut kommer de och sätter bricanyl sprutan så livmodern ska slappna av. Efter 20 minuter kommer läkare, överläkare och barnmorskan in. Dags att börja vända. Två försök görs och jag kvider å gråter. Pontus tycker de ser hemskt ut och ber dem sluta för att jag lider. Halvvägs kom de, sen tog de stopp. Så fort de släppte så passade bebis på att lägga sig till rätta i sin position den legat i de senaste två månaderna. Blev kvar ca 1-2 timmar till. Röd och öm om magen. Skakis efter sprutan och en hel del hjärtklappning.

Här blir något struligt på sjukhuset. När läkaren går ut efter vändningen så vänder hon sig om och säger. Vi väntar ett tag så diskuterar vi igenom alternativen och hur vi gör nu. Du ska få återhämta dig. Tiden går och läkaren kommer inte tillbaka. Sen kommer de en barnmorska som säger att de kommer bli ett kejsarsnitt och att tiderna skickas hem till dig. Snittet ska äga rum v 39 säger hon. "VA?" utropar jag. Vid mitt senaste besök hos min BM i Enköping så sa hon till mig att kejsarsnittet kommer ske 2-3 v innan BF för att de inte vill riskera att förlossningen startar. Den stackars barnmorskan går för att hämta läkaren. Läkaren kommer tillbaka, fel läkare och inte samma vi hade vid vändningsförsöket. Då har de tydligen varit skiftbyte eller något. Och läkaren har inte ens sagt till. Utav denna läkare som dykt upp nu säger att ingen bebis plockas ut med snitt tidigare än v39, nya regler. Varför har inte alla BM den informationen!! Sen säger jag att jag vill att de ska ske tidigare pga all stress kring ett akutsnitt m.m Läkaren blir bara otrevligare och otrevligare. Hon påperkar också att mitt vändningsförsök inte var ett ordentligt vändningsförsök eftersom personerna i fråga inte fick ta i så mycket de ville. Kommer inte gå in på så mycket mer detaljer kring samtalet mer än att läkaren sa att om jag har en sådan förlossningskräck kan jag få gå till Aurora mottagningen och få diskutera med en specialist BM.

Gick ifrån BB med en besvikelse över vart sjukvården är på väg och vilka hemska människor som inte lyssnar på en problem! Jag har ingen förlossningsskräck. Jag skiter fullständigt i om ett operationsrum är lila eller blått, om de är tio eller två personer närvarande vid operationen. De jag villa ha var svar på mina frågor. Men icke!

Hem med besvikelsen och tårarna sprutade konstant i 4 timmar. Somnade och vaknade lite bättre till mods. Men med en smärta längs hela vänstra sidan och förkylningen var värre än någonsin och hostan ska vi inte prata om.

Smärtan blev värre i sidan ju längre tiden gick. Liselott kom över och vi pratade, pratade och pratade. Tack gumman välbehövligt. Maja kom också över för att hjälpa mig med Emma idag, så hon sov över. Vid 11:30 är smärtan olidlig i sidan och vi ringer BB och får komma in på kontroll. Läkaren konstaterar att min vänstra bukmuskel är helt sträckt, förmodligen efter vändningsförsöket trodde han. Då blev jag ännu argare på läkaren som sa att "De tog ju inte i på ditt vändningsförsök, för de fick ju inte" Nu sitter jag ju här med smärta och nog fan har de tagit i eftersom de sträckte hela bukmuskeln på vänstra sidan. Åt helvete med sjukvården, i alla fall viss personal!

Idag mår jag sådär. Asont i magen. Kan inte lyfta tungt, eller knappt röra mig. Hostar och snorar värre än någonsin. Vill njuta av de vackra vädret, men icke. Jag ska vila, vila och vila. Tur att Maja är här idag och tar hand om Emma :D

Så vi ska fortsätta ta de lugnt, men vid 14:45 ska vi till veterinären med Zigge, han är mystiskt röd i örat.

Hoppas ni har en bra dag, SOLA & BADA!